Under första delen av 2024 har företag med import av CBAM-varor* lämnat in sina första CBAM-rapporter. I dessa rapporter har man kunnat utgå från EU:s framtagna standardvärden men från och med 1 juli ska de faktiska utsläppsvärdena användas i de kvartalsvisa CBAM-rapporterna.
Naturvårdsverket, som är Sveriges CBAM-myndighet, berättar mer om övergången till rapporteringen av faktiska utsläppsvärden. En viktig skillnad blir bland annat att ta hänsyn till insatsmaterial som också är CBAM-varor och som används vid tillverkningen av en CBAM-vara, sk prekursorer. Vi går igenom följande:
- Beräkning av faktiska utsläpp från den 1 juli 2024. Vad innebär detta?
- Vilka övergripande metoder kan användas för utsläppsberäkningar? Alternativa beräkningsmetoder?
- Direkta och indirekta utsläpp
- Prekursorer – exempel på prekursorer (insatsmaterial som är CBAM-varor) och hur man ska beräkna utsläpp kopplade till dessa
- Var hittar man vägledning om beräkning av faktiska värden? Översättning och information på andra språk som kan ges till tillverkare i tredje land?
- EU-kommissionens kommunikationsmall – tips kring användandet av mallen.
- Exempel på några länder som infört system för koldioxidprissättning
Vår föreläsare belyser även inledningsvis kort hur första perioden med CBAM varit och vilka vanliga frågeställningar man fått.
Föreläsare kommer från Naturvårdsverkets CBAM-enhet.
*CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) omfattar varor såsom cement, gödningsmedel, elproduktion, järn och stål samt aluminium. Införandet av CBAM införs i olika steg och fram till och med 31 december 2025 är de företag som importerar aktuella varor enbart rapporteringsskyldiga. Dock kan uteblivna rapporter, sena kompletteringar eller felaktiga rapporter leda till sanktionsavgifter och det kan även bli svårare att få tillståndet för godkänd CBAM-deklarant. Det senare kommer att krävas för att kunna importera CBAM-varor från och med den 1 januari 2026.
