KRÖNIKA
2020 ser ut att bli ett dystert år när det gäller kvinnor i ledande positioner inom det svenska näringslivet. Det framgår tydligt i Allbrights senaste rapport i oktober, där coronapandemin i vissa fall anges som “ursäkt” till varför man inte kommit längre när det gäller jämställdhet i ledande positioner och styrelser.
Det finns naturligtvis många områden där man direkt kan koppla verksamhetens svårigheter till pandemin. Men när det gäller frågan om att arbeta för jämställda ledningsgrupper, styrelser och tillsättning av kvinnliga chefer, blir ett virus en klen ursäkt. Faktum är att de rödlistade bolagen, där man helt saknar kvinnor i ledningen, växer. På vd-poster och i styrelser råder stillestånd. Andelen kvinnor i styrelser i Sverige ligger för tredje året i rad fortfarande still på 34 %. Det är heller ingen bransch som når upp till spannet för en jämn könsfördelning.
Allbrights slutsats kan inte bli tydligare!
”ägarna i svenska bolag ser inte jämställdhet som en avgörande faktor för framgång”
– Amanda Lundeteg, vd Allbright.
För första gången sedan 2012 har bolag, på nationell nivå, helt utan kvinnor i ledningsgruppen ökat med en procentenhet. De utgör 21 % av börsbolagen.
För tio år sedan utgjorde kvinnor 14 % av börsens ledningsgrupper. I dag är siffran 25 %. En klar förbättring! Men fortsätter utvecklingen i samma takt kommer det att ta 15 år till dess att vi befinner oss i ett jämställt läge om 40/60 och 25 år innan vi når en jämvikt.
Branschmässigt ser man dock ljuspunkter under det senaste året – på vissa håll. Teknikbolaget går framåt och står för den största omfattningen rekryterade kvinnor till ledande positioner, där man fördubblade antalet ledande kvinnor under det gångna året.
Forskningen visar att en, eller ett fåtal kvinnor, inte kommer att förändra en organisation, då man måste upp i minst 30 % kvinnor för att de ska sluta representera en grupp. Förebilden här, på nationell nivå, är Kinnevik som har hela 43 % kvinnor i ledningsgruppen och 57 % kvinnor i styrelsen. Även Mekonomen och Nyfosa har gjort stora förflyttningar när det gäller antalet kvinnor, 50 %, i ledningsgruppen vilket placerar dem på delad förstaplats i Allbrights rankinglista.
Och Jönköpings län, hur ser det ut här?
Tittar vi lokalt i Jönköpings län är siffrorna för andelen kvinnor i styrelser låga, faktum är att Jönköpings län placerar sig på sista plats i Sverige. Jönköpings läns aktiebolag har idag 17 % kvinnliga styrelseledamöter. Tyvärr ser vi också ett flertal företag från regionen som hamnar på Allbrights så kallade “röda lista”.
Jönköpings län har ett industritungt näringsliv med många familjeföretag. Traditionellt sett har dessa drivits av män och det har varit sönerna i familjen som har tagit över. Detta kan till viss del vara förklaringen till varför länet placerar sig på plats 21 av 21 län när det kommer till kvinnliga styrelseledamöter och styrelseordförande. Och för Sveriges del står utvecklingen för styrelser still för tredje året i rad – mycket oroväckande!
Nyföretagandet är relativt lågt, och ingen av länets kommuner nådde upp till riket i snitt 2017. Andelen kvinnor som driver företag är relativt lågt i länet, samtidigt som det är kvinnorna som står för den högsta ökningen sedan 2010 (24 %). Andel företagare som är kvinnor i Jönköpings län är 28 %, vilket placerar oss i botten av Sverigestatistiken. 2018 föll det kvinnliga entreprenörskapet med 30 %, som i sin tur drog ner hela entreprenörskapet – trots att männens ökade.
När det kommer till andel kvinnor i ledande positioner är siffran 34 % (2014 var siffran 28 %). Det är stora skillnader mellan länets kommuner. Gnosjö är sämst i länet och har näst lägst andel i Sverige, 26 %, medan Sävsjö toppar i vår region på 39 %.
Men, framåt då?
Ska man se någon ljuspunkt så är det kanske att ”the only way is up”. Och upp måste vi! Vi har så många företag och duktiga entreprenörer i länet som har alla möjligheter att förändra och bana väg för ett mera jämställt näringsliv, vilket gynnar alla – inte minst företagen!
Att arbeta för jämställdhet och mångfald tar tid och kräver strategier. Vi måste våga bryta mönster och samhällsnormer. Forskning visar att jämställdhet på hög nivå leder till affärsmässigt bättre beslut. Det finns all anledning att börja arbeta mera aktivt för en jämnare fördelning. Att det finns kvinnor i bolagsstyrelser eller på ledande positioner är alltså inte en rättvisefråga, utan en fråga för ökad tillväxt och ett mera lönsamt näringsliv.