Handelskammaren i Jönköping » Nyheter » Guide: Så fungerar de ekonomiska krispaketen
19 mars, 2020

Guide: Så fungerar de ekonomiska krispaketen

Regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen genomför olika åtgärder för att minska den ekonomiska skadan av Coronavirusets spridning. Den här guiden förklarar vad de innebär och vart du kan vända dig för vidare information. Sidan uppdateras kontinuerligt.

Regeringens första krispaket

Den 16 mars presenterade regeringen ett stödpaket, som kan omfatta upp till 300 miljarder kronor. De ekonomiska åtgärderna är följande:

1. Korttidsarbete/korttidspermitteringar införs

Vad innebär det? Förslaget om korttidspermittering bygger på ett tidigare förslag om ett nytt system för stöd vid korttidsarbete, men subventioneringsgraden utökas kraftigt. Staten tar tre fjärdedelar av lönekostnaden (lön + arbetsgivaravgifter) för att personal går ned i arbetstid, jämfört med korttidsarbete där kostnaden delas lika mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten.

Förslaget innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska till cirka hälften samtidigt som arbetstagaren får över 90 procent av lönen.

Om vi till exempel har en arbetstagare med en månadslön på 32 700 kronor som minskar sin arbetstid till 40 procent kommer hen få behålla 92,5 procent av sin lön, det vill säga 30 200 kronor. Samtidigt minskar arbetsgivarens kostnader för arbetstagaren till 47,5 procent, från 43 000 för lön och arbetsgivaravgifter till 20 425 kronor. Staten står för resterande del av kostnaden, det vill säga 19 350 kronor som motsvarar 75 procent av den totala kostnaden för arbetstidsminskningen.

När? Gäller retroaktivt från och med 16 mars, men tillgängligt från 7 april, och varar under 2020.

Hur gör jag? Du som företagare kan förbereda dig genom att se till att du har stöd för korttidspermittering i centrala och/eller lokala kollektivavtal. Om företaget inte har kollektivavtal ska det finnas skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna, med stöd för korttidspermittering. Stödet hanteras och handläggs av Tillväxtverket, som kommer att gå ut med mer information om hur det tillgängliggörs, inom kort. Ett villkor är dock att parterna, arbetstagare och arbetsgivare måste vara överens.

För mer information:

Tillväxtverket – info om korttidspermittering
Regeringens förslag om korttidspermittering

2. Staten tar över sjuklöneansvaret

Vad innebär det? Staten föreslås tillfälligt ta hela kostnaden för alla sjuklönekostnader under april och maj. Idag har arbetsgivaren ansvaret dag 1-14. Även egenföretagare ersätts genom att de får en schabloniserad sjukpenning för dag 1-14.

När? April – maj 2020

Hur gör jag? Frågan hanteras av Försäkringskassan.

Till Försäkringskassan

3. Karensdagen slopas

Vad innebär det? Karensavdraget slopas genom att staten betalar ut sjukpenning första dagen vid sjukdom. Läkarintyg behövs ej.

När? 11 mars – 31 maj 2020

Hur gör jag? Ansökan om ersättning kommer att göras hos Försäkringskassan.

Till Försäkringskassan

4. Uppskjutning av inbetalning av skatt

Vad innebär det? Förslaget innebär att företag kan få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms som redovisas månadsvis eller kvartalsvis. Företagens anstånd omfattar tre månaders skatteinbetalningar och lämnas under längst 12 månader.

När? De nya reglerna föreslås börja gälla den 7 april 2020 men kan tillämpas retroaktivt från 1 januari i år. Man kan alltså få tillbaka redan inbetalda skatter som betalats in under februari och mars. Gäller till och med september 2020.

Hur gör jag? Ansökan kan ske redan nu och du hittar blanketten HÄR. Beslut kan dock komma tidigast 7 april, då reglerna formellt börjar gälla. Om man inte fått besked innan skatteinbetalningen den 12 april, kan man avvakta med inbetalning och invänta besked. Först i början på maj gör skatteverket en avstämning för det som skulle betalats den 12 april, därifrån får man sedan på sig till 26 maj att betala. Har man sökt 7 april kommer man ha fått besked om eventuellt anstånd långt innan den 26 maj. Innan dess går inget till kronofogden. Skatteverket har även lagt ut en ”Frågor och Svar” och du hittar den HÄR.

För mer information:

Regeringens förslag om likviditetsförstärkning via skattekontot
Till Skatteverket

Regeringens andra krispaket

Den 20 mars presenterade regeringen ytterligare ett krispaket.

Till Regeringen – Almi får 3 miljarder i kapitaltillskott

1. Almi Företagspartner får ett kapitaltillskott på tre miljarder kronor

Statliga Almi Företagspartner får ett kapitaltillskott på tre miljarder kronor för att öka sin utlåning till små och medelstora företag.

Till Almi – Almis lånefond förstärks med 3 miljarder

Hur gör jag? Vill du ansöka om uppskov med amorteringar av ditt lån använder du Almis e-tjänst här.

Vill du ansöka om lån använder du e-tjänsten låneansökan här.

Tills vidare gäller Almis normala lån. Med anledning av regerings förstärkning av Almis lånefond den 20 mars är särskilt anpassade låneformer under framtagande.

Mer info om lån och amorteringsuppskov finns här

2. Statliga Svensk Exportkredits låneram utökas från 125 miljarder till 200 miljarder för lån till exportföretagen.

Svenska exporterande företag och dess kunder kan ansöka om lån på Svensk Exportkredits hemsida:

Till Svensk Exportkredits hemsida

3. Exportkreditnämndens (EKN) tak för kreditgarantier utökas från 450 miljarder till 500 miljarder kronor.

EKN förutser en ökad efterfrågan på kreditgarantier, likt under finanskrisen 2008. Taket läggs nu på samma nivå som då.

För mer information
Till Exportkreditnämnden – Nya och utökade garantier

Regeringens tredje krispaket

Powerpoint från presskonferensen.

1. Statlig företagsakut för drabbade små och medelstora företag inrättas

För att göra det lättare för företagen att finansiera sig föreslås en statlig lånegaranti. Förslaget innebär att staten garanterar 70 procent av nya lån från bankerna till företag som på grund av det nya coronavirusets följder fått ekonomiska svårigheter, men i övrigt är livskraftiga. Garantin ställs ut till bankerna som i sin tur ger ut garanterade lån till företagen.

Lånegarantin riktar sig primärt till små och medelstora företag, men det finns ingen formell begränsning på företagsstorlek för att kunna delta i programmet. Regeringen förväntar sig att de garanterade lånen inte används för bonusar och rörliga ersättningar till ledande befattningshavare eller vinstuttagande annat än sådant som kan jämställas med ett normalt löneuttag.

Riksgäldskontoret kommer att administrera garantin och varje företag föreslås få låna max 75 miljoner kronor, men undantag kan göras. Bankerna ska betala en garantiavgift till Riksgäldskontoret för utfärdade garantier. Avgiften bestäms utifrån låntagarnas aktuella riskklass, som fastställs av kreditinstituten. Riskbedömningen sker enligt kreditinstitutens processer för kreditprövning.

Hur gör jag? Företag kan ansöka om ett lån med statlig kreditgaranti genom att vända sig till en bank.

För mer information:
Till Regeringen – Om förslaget statlig lånegaranti till små och medelstora företag

2. Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter

En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna kommer att föreslås under perioden 1 mars – 30 juni 2020 så att enbart ålderspensionsavgiften betalas. Nedsättningen föreslås gälla för upp till 30 anställda och på den del av lönen för den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad. Det medför en skattelättnad med upp till 5 300 kronor per anställd och månad. För att ge en motsvarande lättnad till enskilda näringsidkare föreslås även en nedsättning av egenavgifterna. Den offentligfinansiella kostnaden av förslagen beräknas till 33 miljarder kronor.

För mer information:
Till Regeringen – Om förslaget tillfälligt sänkta socialavgifter med anledning av coronaviruset

3. Tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher

För att minska kostnaderna för företag med stora svårigheter på grund av coronaviruset i sektorer som sällanköpshandel, hotell, restaurang och vissa andra verksamheter föreslår regeringen ett stöd i syfte att underlätta och påskynda omförhandling av hyror. Inriktningen är att staten bär 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran.

Stödet ska kunna sökas i efterhand och gälla för perioden 1 april – 30 juni. För detta avsätts 5 miljarder kronor.

För mer information:
Till Regeringen – Tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader i utsatta branscher

4. Åtgärder riktade mot mindre företag

Ett kommande förslag är att reglerna om periodiseringsfonder ändras tillfälligt så att egenföretagare som har drabbats hårt till följd av virusutbrottet får sänkt skatt. De nya reglerna innebär att 100 procent av den skattepliktiga vinsten för 2019 får sättas av till periodiseringsfond, upp till ett tak på 1 miljon kronor, vilket sedan kan kvittas mot möjliga framtida förluster. Därmed kan många få tillbaka preliminärskatt som de betalat under 2019. Förslaget berör enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag. Förslaget bedöms leda till en maximal likviditetsförstärkning på drygt 13 miljarder kronor.

Dessutom kommer det tidigare presenterade förslaget om nya möjligheter att få anstånd med skatteinbetalning att utvidgas. Det handlar om att även moms som redovisas årsvis från och med 27 december 2019 till och med 17 januari 2021 ska omfattas av förslaget. På så sätt kan många egenföretagare bland annat få anstånd med moms som annars ska betalas under våren, t.ex. den 12 maj. Förslaget kan, beroende på hur situationen utvecklas, omfatta över 7 miljarder kronor om hela likviditetförstärkningen utnyttjas.

Företag som läggs vilande vid arbetslöshet undantas under 2020 från regeln om att företag endast får läggas vilande en gång under fem år.

Förslagen kommer att överlämnas till riksdagen i extra ändringsbudget inom kort.

För mer information:
Till Regeringen – Om förslaget skattelättnader till småföretagare genom utökad avsättning till periodiseringsfond


Riksbankens åtgärder

Den 13 mars meddelade Riksbanken att de lånar ut 500 miljarder kronor till 22 banker för vidareutlåning till krisdrabbade företag. Detta för att undvika brist på krediter och därmed pengar i det finansiella systemet. Liknande åtgärder har gjorts i andra länder.

Vad innebär det? Riksbanken erbjuder bankerna att låna pengarna mot säkerhet för vidareutlåning till icke-finansiella företag verksamma i Sverige. Riksbanken är beredd att låna ut till bankerna till en ränta motsvarande reporäntan, för närvarande 0 %, med syfte att kapitalet ska tillgängliggöras för företagen via bankens vanliga utlåning.

När? 20 Mars 2020 är första anbudsförfarande om 100 miljarder, övriga tidpunkter är ännu inte beslutade. Löptid på lånen är två år. Fullständiga villkor publiceras senast 2020-03-20.

Hur gör jag? Vänd dig till en bank för att ansöka om högre eller förlängd kredit, vid behov. Nordea har till exempel möjlighet till tre månader amorteringsfritt för kunder i akut pengabrist.

För mer information:

Till Riksbanken – Riksbanken lånar ut 500 miljarder
Till Riksbanken – företagsutlåning

Finansinspektionens åtgärder

Finansinspektionen (FI) föreslår en sänkning av det kontracykliska buffertvärdet (ett kapitalkrav).

Vad innebär det? Det betyder att bankerna får tillgång till ytterligare 800-900 miljarder kronor för att möjlighet att kunna låna ut mer pengar till företag och privatpersoner. Åtgärden görs i förebyggande syfte, för att motverka kreditåtstramningar till följd av den senaste utvecklingen på samhällsekonomin.

När? 16 mars 2020. Högre buffertvärde kan börja appliceras tidigast mars 2022. För låne- och kreditregler och villkor se med din bank.

För mer information:

Till Finansinspektionen

Statliga kreditgarantier till flygföretag och utökad kreditgarantiram för exportkreditnämnden

Riksgäldskontoret får i uppdrag att vidta förberedelser för att ställa ut kreditgarantier under 2020. Kreditgarantierna får uppgå till högst 5 miljarder kronor för lån till flygföretag som den 1 januari 2020 hade ett svenskt tillstånd att bedriva kommersiell verksamhet inom luftfart och som har sin huvudsakliga verksamhet eller sitt säte i Sverige. Av dessa 5 miljarder riktas 1,5 miljarder kronor till SAS.

För sjöfartsnäringen kan liknande kreditgarantier hanteras genom Exportkreditnämnden. För att nämnden snabbt ska kunna uppfylla sin uppgift att främja svensk export och genom detta även sjöfarten kommer det också att föreslås att Exportkreditnämndens kreditgarantiram utökas med 50 miljarder kronor.

För mer information:

Till Riksgälden – garantiprogram till svenska flygbolag
Till Exportkreditnämnden

Guiden kommer ursprungligen från Sydsvenska Handelskammaren.

Fler inlägg

Nyheter

”Hungrig på att lära mig mer” – Möt nätverksledaren Michael Kullberg

Michael Kullberg, en stolt bondson som är född och uppvuxen på en gård. På dagarna arbetar han som verksamhetsutvecklare på Montico och p...

Läs mer
Nyheter

Jonas Ekeroth: Hur många frisörer behöver vi egentligen?

Våra unga är vår framtid! De drömmar och visioner som finns om vad de vill göra i framtiden, vad de vill jobba med, bygger vår framtid. D...

Läs mer
Vidare till nyhetsarkivet

Byt eller uppdatera din webbläsare!

Din webbläsare är för gammal för att sidan ska visas! Ladda ner en ny version av Internet Explorer eller använd Microsoft Edge, Google Chrome, Firefox eller Safari