I slutet av januari presenterade regeringen två konkreta förslag på åtgärder gällande yrkesutbildningar. I en proposition som lämnats till riksdagen föreslås att yrkesutbildningarna ska bli högskoleförberedande.
Under Q4 2021 nådde industrin toppar som tidigare aldrig setts. Likväl upplevde många andra branscher en otroligt hög orderingång. Om kompetensförsörjningen tidigare varit en utmaning, så är läget nu än mer kritiskt!
I samband med den förändring som genomfördes i gymnasieskolans läroplaner vid införandet av GY11 blev de högskoleförberedande kurserna valbara i de gymnasiala yrkesprogrammen. Detta på grund av en tro om att de skulle öka i attraktivitet. Dessvärre blev effekten den motsatta. 2017 var det ungefär 27 % av gymnasieeleverna som läste ett yrkesprogram – medan näringslivets behov är ca 55–60 %… Lägg därtill att vi ofta har Nordens högsta ungdomsarbetslöshet. Då inser man att det i dag finns en mycket stor matchningsproblematik.
Annika Cederfeldt, näringslivspolitisk chef Handelskammaren, säger:
– Det är tydligt att den förändring som infördes i samband med GY11 där högskolebehörigheten blev valbar ledde till ett minskat söktryck. Detta har fått stora konsekvenser när det till kommer till att försörja näringslivet med kompetens. Just medarbetare som har gymnasiekompetens från yrkesprogrammen är det stor efterfrågan på i många branscher. Inte minst industri och besöksnäring, vilka båda är stora och viktiga arbetsgivare i vår region.
Den andra förändringen som påverkar gymnasial utbildning innebär att utbudet av gymnasieprogram ska dimensioneras efter arbetsmarknadens behov, såväl efter näringslivets som efter den offentliga sektorn.
Vidare säger Annika:
– I dag har vi många lediga jobb men samtidigt en hög ungdomsarbetslöshet, vilket sätter alla i en mycket tråkig situation. Förändringen är i längden mycket positiv för alla parter – inte minst för att trygga vår välfärd.
Båda förändringarna beräknas genomföras till höstterminen 2023.
