Debattartikel publicerad i Dagens Samhälle 23/6 2026.
När universitet och forskningsresurser koncentreras till storstadsregioner får många industriregioner svårare att möta omställningens krav, skriver debattörer från Jönköpings län.
Sveriges konkurrenskraft och beredskap avgörs i hög grad av hur vi organiserar högre utbildning och forskning. När kunskapsresurser koncentreras till ett fåtal lärosäten riskerar vi att både tillväxt och samhällets robusthet försvagas. Därför behöver staten ta ett tydligare ansvar för att utveckla universitet och forskningsmiljöer som är strategiskt viktiga för Sveriges kompetensförsörjning och omställningsförmåga.
Sverige befinner sig i en tid av snabb industriell och teknologisk omställning. Klimatomställningen, digitaliseringen och ett mer osäkert omvärldsläge ställer ökade krav på innovation, kvalificerad arbetskraft och starka regionala arbetsmarknader. Industrins utveckling går mot en alltmer kunskapsintensiv produktion, där forskning, avancerad kompetens och teknikutveckling blir avgörande för jobb, export och nationell beredskap.
Men tillgången till högre utbildning och forskning är ojämnt fördelad. När universitet och forskningsresurser koncentreras till storstadsregioner får många industriregioner svårare att möta omställningens krav. Det påverkar möjligheten att rekrytera kompetens, utveckla företag och säkra välfärdens behov av kvalificerad personal.
I Jönköpings län syns detta tydligt. Regionen är ett av Sveriges viktigaste områden för exportinriktad industri, präglad av Gnosjöandan, teknikföretag som Husqvarna och Saab samt en bred tillverkningsindustri med stor betydelse för svensk export. Samtidigt står länet inför utmaningar med en åldrande befolkning, relativt låg utbildningsnivå och ett växande behov av kvalificerad arbetskraft inom både näringsliv och offentlig sektor.
Sveriges system för högre utbildning och forskning har under lång tid präglats av en stark koncentration till ett fåtal universitet. Det har skapat internationellt framstående forskningsmiljöer, men också växande regionala skillnader.
För industriregioner innebär det sämre förutsättningar att rekrytera ingenjörer och annan kompetens som behövs för klimatomställning, digitalisering och teknisk utveckling. Även offentlig sektor påverkas. Brist på exempelvis läkare och specialistsjuksköterskor riskerar att försämra kvaliteten i välfärden och öka samhällets sårbarhet.
När kompetensförsörjningen försvåras påverkas också företagens investeringsvilja och innovationskraft. Företag som inte kan rekrytera rätt kompetens lokalt får svårare att växa, ställa om och bidra till Sveriges konkurrenskraft. Samtidigt minskar möjligheterna att attrahera internationell kompetens och bygga starka forsknings- och innovationsmiljöer.
För att möta industrins kompetensbehov och stärka Sveriges robusthet krävs starka universitet i fler delar av landet. Högskolan i Jönköping har under lång tid byggt upp kvalificerade utbildningar och nära samarbeten med näringsliv och offentlig sektor. I dag är lärosätet Sveriges tredje största utbildare av högskoleingenjörer, har en av landets starkaste handelshögskolor och bedriver forskning på en nivå som väl motsvarar många universitet.
En universitetsstatus skulle ge högskolan bättre förutsättningar för forskning, innovation och kompetensförsörjning. Det skulle också stärka den regionala utvecklingen genom att öka regionens attraktionskraft för studenter, forskare och företag. Starka universitet fungerar som motorer för kunskapsintensiva jobb, entreprenörskap och investeringar. För Jönköpings län skulle ett universitet bidra till att fler väljer att utbilda sig, arbeta och stanna kvar i regionen, samtidigt som möjligheterna att attrahera ny kompetens stärks.
Sveriges framtida välstånd och säkerhet avgörs av vår förmåga att bygga kunskap och innovationskraft i hela landet. När utbildning och forskning finns nära företag och offentliga verksamheter stärks både tillväxten och samhällets motståndskraft.
Att utveckla Högskolan i Jönköping till universitet är därför inte bara en regional fråga. Det är ett strategiskt vägval för Sverige. Ett land som vill ligga i framkant inom innovation, hållbar utveckling och beredskap måste ge fler regioner möjlighet att fullt ut bidra till den gemensamma utvecklingen.
Rachel De Basso (S)Regionstyrelsens ordförande, Region Jönköpings län
Måns Svensson Rektor, Högskolan i Jönköping
Henrik Dahlström Vd, Handelskammaren Jönköpings län
Frida Boklund Regionchef, Företagarna Gotland, Småland & Östergötland
Carin Wallenthin Distriktschef för LO Sydöstra Sverige och vice ordförande för kompetensrådet Jönköpings län
Anders Wahlberg Vd, Fläkt Group Sweden AB, ett Samsung-företag
Karin Sandén Ahlqvist Vd, Axelent AB
Mikael Axnervik Operations and site director, Fagerhults Belysning AB
Mona Forsberg (S) Kommunstyrelsens ordförande, Jönköpings kommun
Tobias Pettersson (M) Kommunstyrelsens ordförande, Värnamo kommun
Sara Lindberg (S) Kommunstyrelsens ordförande, Nässjö kommun
Anton Sjödell (M) Kommunstyrelsens ordförande, Gislaved kommun
Robin Wallén Nilsson (M) Kommunstyrelsens ordförande, Vetlanda kommun
Mats Holmstedt (M) Kommunstyrelsens ordförande, Tranås kommun
Markus Kyllenbeck (M) Kommunstyrelsens ordförande, Eksjö kommun
Kenth Williamsson (S) Kommunstyrelsens ordförande, Vaggeryd kommun
Susanne Wahlström (M) Kommunstyrelsens ordförande, Habo kommun
Therese Petersson (KD) Kommunstyrelsens ordförande, Sävsjö kommun
Kristine Hästmark (M) Kommunstyrelsens ordförande, Gnosjö kommun
Per Högberg (KD) Kommunstyrelsens ordförande, Mullsjö kommun
Beata Allen (C) Kommunstyrelsens ordförande, Aneby kommun