Sverige är ett exportberoende och geografiskt utmanande länder. För företag, investeringar, kompetensförsörjning och beredskap är internationell och nationell tillgänglighet avgörande. Hur säkrar vi flygets bidrag till svensk konkurrenskraft – utan att kompromissa med klimatambitionerna?

Svensk ekonomi bygger på internationella värdekedjor, högteknologisk export och global närvaro. För många branscher; från life science och avancerad industri till besöksnäring och tjänstesektorn är snabba och tillförlitliga flygförbindelser en förutsättning för investeringar och etableringar. Samtidigt är Sverige ett av Europas mest glest befolkade länder med långa avstånd mellan tillväxtregioner. För regional utveckling, arbetsmarknadsintegration och statlig närvaro spelar flyget en strukturell roll som få andra transportslag kan ersätta. I en tid präglad av ökad geopolitisk osäkerhet och förstärkt fokus på totalförsvar har även den civila luftfartens betydelse för beredskap och redundans aktualiserats.

Under detta seminarium samlas beslutsfattare, näringslivsrepresentanter och branschföreträdare för att diskutera:

• Vilken roll spelar flyget för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft?
• Hur påverkas investeringar och företagsetableringar av tillgänglighet?
• Vilket är statens ansvar?

Dagens modell för elpriser och effekt möter nu en ny global verklighet. Vågar vi möta det med snabb och kraftfull förändring med ökat fokus på användarnas och industrins behov av förutsägbarhet? När omprövar Sverige gamla sanningar som inte levererar? Kan energi bli en konkurrensfördel för hela landet? Samtal med företagsledare och politik.

Kompetensbristen är ett av företagens största tillväxthinder. Samtidigt är ansvaret för utbildning, arbetsmarknad och näringsliv splittrat mellan olika departement och myndigheter. Det försvårar samordning och genomförande.

Många företag upplever att kontakten med skolan är otillräcklig. Oavsett vilken nivå av utbildningssystemet det handlar om. Det innebär att rekryteringsvägar missas, studenter saknar arbetslivsanknytning och kurser för omställning står tomma.

Det är dags att på allvar koppla utbildning närmare arbetsmarknadens behov. Kan ett kompetensförsörjningsdepartement vara en lösning?

Välkommen till ett samtal om utbildningsutbud, ungas möjligheter och hur vi skapar ett utbildningsystem utformat efter näringslivets behov. På riktigt.

Sverige är ett av världens mest handelsberoende länder men utmanas av geopolitiska spänningar, handelshinder, regelkrav och hårdare konkurrens. För att behålla konkurrenskraften och stärka exporten behövs smartare stöd, enklare villkor och bättre förutsättningar för företag att växa globalt.

I en tid av hårdnande geopolitik och snabbt föränderliga handelsvillkor tvingas näringslivet navigera i en allt mer komplex omvärld. Därtill ser vi ökad regelbörda, krav och ojämna konkurrensvillkor. Den internationella handeln är, och ska fortsätta vara, en av våra viktigaste motorer för tillväxt och innovation. För att stärka den svenska exporten krävs ett samspel mellan näringsliv, politik och främjandesystem samt en tydlig strategi för hur svenska företag ska kunna växa på internationella marknader.

Under detta samtal samlar vi beslutsfattare, företagare, experter och myndighetsföreträdare för att diskutera näringslivets viktigaste frågor: Hur stärker vi svensk export i en ny global verklighet och hur säkerställer vi rätt förutsättningar?

Svenska företag behöver fungerande infrastruktur för global konkurrenskraft. Trots växande infrastrukturbudgetar kvarstår kapacitetsbrister och eftersatt underhåll i hela landet. Bidrar nationella planen till tillväxt – eller krävs nya sätt att fatta och finansiera beslut?

För att svenska företag, från små entreprenörer till storbolag, ska kunna växa och konkurrera krävs en infrastruktur som håller måttet. Idag beslutas investeringar genom den nationella planen – med allt större ekonomiska ramar för varje period. Samtidigt kvarstår omfattande underhållsskuld och kapacitetsbrister i såväl storstadsregioner som industrilän och exportintensiva delar av landet.

Lever systemet upp till riksdagens transportpolitiska mål om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet? Bidrar modellen verkligen till svensk tillväxt och konkurrenskraft – eller borde Sverige titta på en annan planeringsmodell för infrastruktur?

Näringslivet är beroende av långsiktiga och tillförlitliga spelregler. Under seminariet samlar vi företag och beslutsfattare för att diskutera om nationella planen är rätt verktyg för framtiden – och vad som krävs för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom robusta infrastrukturbeslut.

Konkurrenskraft avgörs inte av ambition eller strategidokument, utan av var investeringar faktiskt landar, var innovationer skalas och var industriell resiliens byggs.

Sverige är ett av världens mest innovationsdrivna länder. Vi har stark privat FoU, en aktiv kapitalmarknad och en industribas i internationell toppklass. Samtidigt förändras den globala spelplanen snabbt. Kapitalet är mer selektivt, stater tar en aktiv roll i industripolitiken och tempo har blivit en avgörande konkurrensfaktor.

Hur säkerställer vi att Sveriges styrkor i forskning och kapital leder till etableringar, jobb och långsiktig tillväxt här hemma? Är vår FoU-modell tillräckligt strategisk? Har vi kapitalet som krävs för hela resan, från start-up till global industri? Och vad avgör om nästa miljardinvestering hamnar i Sverige eller någon annanstans?

Företrädare för akademi, kapitalmarknad och näringsliv möter politiken i ett samtal om hur vi omsätter riktning i handling och hur Sverige kan accelerera i en ny global investeringslogik.

Upprustningen av det svenska totalförsvaret är främst en fråga om säkerhet – men också en strategisk möjlighet för näringslivet. Hur kan företagens innovationsförmåga stärka såväl Sveriges beredskap och försvar som vår långsiktiga konkurrenskraft? Vad krävs för att vända krisläge till kraftsamling?

Den globala arenan är i gungning och på några få år har det säkerhetspolitiska läget drastiskt förändrats. Väpnade konflikter blossar upp i vårt närområde, handelshinder sätts upp och utrikespolitiken präglas av osäkerhet. Nato ställer krav på höjd beredskap och stärkt försvarsförmåga och EU talar i allt högre grad om strategisk autonomi för stärkt konkurrenskraft.

Samtidigt står Sverige relativt väl rustat jämfört med många andra länder. Vi är en framstående kunskapsnation med stabila demokratiska institutioner. Med ett starkt och innovativt näringsliv har Sverige goda förutsättningar att vända oro till omställning och stärkt konkurrenskraft.

I tider av krig, handelskonflikter och geopolitisk oro gäller det att inte bara se risker utan även möjligheter till innovation, export och nya samarbeten. Har Sverige kapacitet att bli en vinnare? Och vad krävs då av politiken, myndigheterna och företagen?